På väg hem

Sitter på flygplatsen i Riga och väntar på att det ska bli dags för mig att ta flyget till Köpenhamn. Är så trött och vill bara hem!
Flygresan med detta flyg från Kaunas till Riga var väldigt bumpigt!

Gårdagen var väldigt jobbig. Mellan 9.30 och 10.15 hade vi fest. Den som kunde bäst engelska (kvinnan som jag tidigare skrivit om som arbetar med ekonomi) kom fram och tackade för allt. De var så nöjda med mig och jag hade varit precis som en i personalen. Barnen hade fastnat för mig och hon var säker på att de skulle sakna mig. Jag började gråta och det kändes väldigt pinsamt. Allt blev så känslosamt! Av henne fick jag en nallebjörn och en litauisk barnbok fint inslaget i cellofan samt en kaffekopp från Lopselis. 

Jag fick även presenter av personalen på avdelningen. Två tavlor som två barn målat, en t-shirt och ett kort med alla barnens namn! Tyckte det var alldeles för mycket, jag hade inte förväntat mig något! Köket hade bakat tårta till min ära och den var, till skillnad från maten jag tidigare smakat, väldigt god! :D

Barnen satt i långbord, åt frukt, majskrokar, öppnade paket och smakade på klubborna. Många av dem hade partyhattar eller prinsesskronor. Jag fick en hel del fina foton på de små liven! Överallt hängde det ballonger. Det var med andra ord riktig kalasstämning!

Förutom allt gott överlämnade jag det sista jag handlat för de SISTA pengarna! :D Det var ganska kämpigt med allt handlande. Inte alls jobbigt i affärerna, tvärtom hur kul som helst, men när allt skulle hem, då värkte det i armarna. Likaså när det skulle vidare till barnhemmet. Men bra träning för armarna och det är ju alltid positivt :D 

Jag hade redan bestämt mig för att jag skulle gå efter festen i samband med att barnen gick ut på gården. Jag gav inte något barn några direkta avskedskramar mer än att jag bar på barnen mer än jag brukat göra, vilket var svårt att överträffa eftersom att jag burit på barnen väldigt mycket. Jag klarade helt enkelt inte av ta avsked, ville inte att de skulle se mig gråta och tro att de gjort mig ledsen. Då var det bättre att jag gick min väg, vinkandes och med ett leende på läpparna. För även om det gjorde ont har de gett mig så mycket lycka och det var det jag ville visa dem!

Ett STORT tack till alla er som bidrog till insamlingen! Utan er skulle jag inte ha kunnat komma med så mycket saker barnhemmet behövde. Som en av pedagogerna sa: Just like christmas! :D

Nallebjörnen och den ena tavlan kommer lottas ut. Är du den lyckliga? Håll utkik :D Jag vill dela med mig till er som varit med och gjort denna resa oförglömlig!

Vad händer nu då? 
Förutom att det kommer kännas extremt tungt och ensamt kommer jag att fortsätta att stötta barnhemmet. Jag tänker bli månadsgivare. Är du intresserad? Läs mer här http://vaggan.se/bidragsgivare och fortsätt vara den hjälten jag vet att du är! :D
Fotona från festen ska jag framkalla och se till att personalen får. Jag funderar även på att förstora ett foto på varje barn, köpa ramar på IKEA, måla och dekorera dem för att sedan skicka ner även dem . Jag vet hur mycket det skulle betyda för dem. Fotografier är en del av barnens barndom och som de rent konkret har med sig i sitt vuxna liv. 
Så fort jag har lite pengar över kommer jag att skicka större saker. Vet att de bland annat är i behov av fler bra tallrikar. Jag letade efter fler sådana men kunde inte hitta fler. Köpte ju upp två affärers sortiment.
Mitt mål är att åka ner till jul och att då satsa på att ta med kläder, leksaker och annat de är i behov av hemifrån. Detta krävs lite mer planering och en helt annan budget. Men börjar man i tid så ska det nog gå! Eller vad tror ni?
Så om du funderar på att rensa lägenheten/huset och slänga det du inte vill ha får du väldigt gärna spara på grejerna ett litet tag till. Blir det aktuellt med en resa framåt jul tar jag väldigt gärna hand om det bortsorterade! 

♥