Litauisk teater om en katé och en gaidys

Hemkommen från barnhemmet. Hemkommen- tänk så fort man gör sig hemmastadd! Känner mig ledsen, maktlös och en tomhet inombords...
Sitter och lyssnar på en julskiva. Alldeles nyss sjöngs det:
"Tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig hoppet försvinna, det är mörkt nu men det blir ljusare igen" och det är väl så man måste tänka i jobbiga/frustrerande situationer intalar jag mig själv just nu. 

Idag har jag varit på litauisk teater med några av barnen från avdelningen. Jag förstod inte riktigt men jag tror att det var elever från en femte klass som uppträdde. Det var väldigt duktiga. Scenen och scenkläderna verkade de ha tillverkat alldeles själva och jag var väldigt imponerad! Pjäsen handlade bland annat om en katé och en gaidys. På svenska; en katt och en tupp :D Publiken var barnen på de olika avdelningarna på barnhemmet och de skrattade åt katten och tuppens tokerier. När pjäsen var slut tog en tjej fram sin gitarr och det blev dans och sång! Så roligt att se! Pojken jag hade hand om somnade i min famn under pjäsen och ackompanjerade med sitt söta snarkande! Väldigt speciell känsla  att sitta med ett sovande barn i famnen!
Jag satt precis bakom "min" flicka. Hon såg väldigt annorlunda ut, på ett positivt sätt. Hon hade en fin julklänning på sig och håret var uppsatt i fina hårband. Hon var så söt och jag kunde höra hur hon skrattade! 

Pojken som  under gårdagen ville vara i min famn hela tiden och gav mig massor av kramar var sjuk idag. Han hade hög feber och såg inte alls ut att må så bra :( Stackars liten!

Igår var jag ute för att handla julklappar till barnen. Jag bestämde mig för att handla julklappar till avdelningen ovanför, där några av barnen från i somras nu bor. Till dem blev det:

Till avdelningen jag arbetar på köpte jag godis och majskrokar till julfesten, handtvål, duschkräm, ansiktskräm och leksaker!

KRAM